Flygtrafikens infrastruktur: flygplatser och flygtrafiktjänst

Luftfartsverkets hela organisation var under året mycket väl på det klara med marknadsläget, såg allvaret i förårets utveckling, förstod betydelsen av mångsidighet särskilt när det gällde de nya flygplatstjänsterna (säkerhetskontrollerna) och sökte efter inbesparingar i de funktioner där ett infrastrukturföretag kan vänta litet på bättre tider. Det är klart att man under svåra tider förstår lönsamhetens betydelse för företagets och de anställdas framtid bättre än under feta år. Rätt och kollektiv förståelse och ett företagsekonomiskt ansvar som omfattar hela organisationen uppstår enligt sina egna lagar.

Säkerheten på flygplatserna och i flygtrafiktjänsten i Finland var fortsatt god. På grund av Luftfartsverkets verksamhet uppstod inte en enda allvarlig och okontrollerad risksituation. I sex fall ledde brister i Luftfartsverkspartens verksamhet till att en gradering underskreds. I ett av dessa fall var risknivån förhöjd, men i inget av fallen förelåg någon kollisionsrisk; aktörerna var med och på det klara med situationen, och säkerhetsmarginalen enligt luftfartsbestämmelserna fungerade som den skall fungera.

Luftfartsverkets säkerhetshanteringssystem undersöker noggrant och tar lärdom av alla rapporterade avvikelser. Rapporteringskulturen är god. Ett separat undersökningsorgan som underlyder justitieministeriet undersöker separat de allvarligaste rapporterna. År 2003 inleddes sådana undersökningar av Luftfartsverkets verksamhet med anledning av totalt sex rapporter. Några väsentliga utvecklingsrekommendationer gavs inte denna gång. En undersökning av avvikelser och tillbud som söker efter orsaken, inte den skyldige, och som siktar till förbättringar, är en väsentlig del av luftfartens säkerhetskultur.

Servicenivån på Luftfartsverkets flygplatser var god år 2003. Förseningarna på grund av flygtrafiktjänsten eller andra funktioner på flygplatserna i Finland var helt obefi ntliga, liksom föregående år.

Luftfartsverkets flygplatser och flygtrafiktjänsten har en prisnivå som är fördelaktig i ett europeiskt perspektiv och som följer nätverksprincipen och stöder den regionala utvecklingen i Finland. Intäkterna av flygplatsernas kommersiella service används för att sänka avgifterna för de naturliga monopolprodukterna, startbanorna och terminalerna.

Åter en gång är det skäl att konstatera att luftfartens alla myndighetsfunktioner i Finland huvudsakligen finansieras med flygplatsernas trafikavgifter. Luftfartsverket är ett affärsverk som producerar säkerhetstjänster, och vill därför att det i Finland fi nns en stark, sakkunnig luftfartsmyndighet med goda resurser. Denna kan antingen vara en självständig och i sina beslut av affärsverksamheten oberoende del av Luftfartsverket, vilket är situationen i dag, eller en helt separat myndighet, enligt tidens trend. Affärsverket kan dock inte fi nansiera ett separat utomstående ämbetsverk.