Priskonkurrens

Den vikande trenden i flygpriserna är i allmänhet bra för konsumenterna och även för flygplatserna, men mindre bra för flygbolagens ekonomi, åtminstone på kort sikt. På grund av den dynamiska marknaden är dessa generaliseringar bara delvis sanna. Å ena sidan håller konkurrensen alla parter slanka, och då klarar man sig bra också i sin egen serie, men å andra sidan spelar servicens kontinuitet och mångsidighet en roll i flygtrafiken.

Under de två föregående åren steg flygbiljettpriserna i Finland nästan oskäligt mycket. Särskilt i den svagt konkurrensutsatta inhemska sektorn accentuerades denna utveckling och dess följdverkningar år 2003. Utvecklingen ser nu ut att slå fram och tillbaka, med ränta. Också konsumenterna har kanske fått en något snedvriden bild av den företagsekonomiskt hållbara flygtrafikens kostnads- och prisnivå och av vart utvecklingen överhuvudtaget kan leda via konkurrens och omstruktureringar.

Ett står dock klart: inrikesmarknaden för kollektivtrafiken på långa sträckor behöver nytt liv, och för att utvecklingen inte skall bli ekonomiskt snedvriden be- Verkställande direktörens översikt hövs också jämlika konkurrensförutsättningar på marknadsvillkor. Dessa jämlika konkurrensförutsättningar är inte bara en del av flygbolagens inbördes ”brottning” – så långt är den yttre spelplanen jämn – utan de har betydelse också i förhållandet till företag som erbjuder andra trafikformer. Flygpassageraren är den enda kollektivtrafikkonsumenten i vars biljettpris också ingår kostnaderna för trafiklederna, här får de andra trafikformerna skjuts av staten. Samtidigt är flygplatsernas kunder sannolikt de enda som är nöjda med infrastrukturens servicenivå. En balans uppnås när kunderna får vad de betalar för och betalar för vad de beställer. Samma lösning rekommenderas också för andra trafikleder. Regionalpolitiken är naturligtvis en sak för sig.

När de nya flygbolagen med billig kostnadsnivå gör ett tillfälligt inträde på en bestående marknad har det också dynamiska effekter för branschen. Det är inte bara frågan om priskonkurrens – där utgår vanligen den största som segrare – utan också om en äkta impuls att sänka kostnadsnivån för flygtrafikens hela servicekedja, inklusive flygplatserna.