I samband med behandlingen av statsbudgeten godkände
riksdagen och uppställde statsrådet följande
service- och andra verksamhetsmål för Luftfartsverket:
Luftfartsverket skall erbjuda flygtrafiken behövlig
flygplats- och flygtrafiktjänst så effektivt
och ekonomiskt som möjligt samt genom främjande
av säkerheten.
Luftfartsverket skall sörja för att tjänsterna
tillhandahålls på ett ändamålsenligt
sätt enligt förutsättningarna för affärsverksamheten.
Serviceutbudet skall inriktas så att trafikflyget
ges goda verksamhetsförutsättningar på flygplatserna
och att förseningarna i flygtrafiken på grund
av Luftfartsverket är så små som möjligt.
Flygplatserna och flygtrafiktjänstsystemet i Finland
upprätthålls och utvecklas som en helhet och
enligt efterfrågan på tjänster.
Luftfartsverkets resultatmål före bokslutsdispositioner
är 7,9 miljoner euro.
Kommunikationsministeriet gav Luftfartsverket i uppgift
att delta i utvecklandet av luftfartssektorns krisberedskap
inom ramen för Natos kompanjonskapsprogram, på
det sätt som närmare avtalas med kommunikationsministeriets
beredskapsenhet. I fråga om detta mål kan konstateras
att en företrädare för Luftfartsverket har
deltagit i relevanta sammanträden och rapporterat till
kommunikationsministeriet om dem.
Kommunikationsministeriet uppställde också egna
verksamhetsmål för Luftfartsinspektionen vid
Luftfartsverket för år 2004. Luftfartsinspektionen
har lämnat en separat rapport om dessa mål till
kommunikationsministeriet.
Flygplats- och flygtrafiktjänstens
säkerhet
År 2004 gav Luftfartsverkets verksamhet inte upphov
till flygolyckor (AA) eller allvarliga tillbud (A). Undersökningen
av vissa tillbud är ännu inte slutförd, vilket
kan föranleda en ändring i klassificeringen och
därmed i siffrorna nedan.
Luftfartsverkets säkerhetsorganisation undersökte
146 av de anmälda fallen år 2004. Syftet var
att säkerställa nivån på Luftfartsverkets
verksamhet oberoende av vem som föranlett avvikelsen
eller varit part i den. Av de undersökta fallen hörde
18 till vad som i flygsäkerhetsklassificeringen kallas
klass B (26 fall år 2003). Resten var avvikelser eller
andra anmälningar av olika grad och art.
Luftfartsverkets organisation har förmått reagera
snabbt och grundligt på alla avvikelser. I undersökningsrapporterna
från Olycksfallsundersökningscentralen har inte
getts rekommendationer om utvecklande av Luftfartsverkets
verksamhet.
Det interna systemet för anmälan av avvikelser
och iakttagelser (PHI-systemet) är ryggraden i Luftfartsverkets
system för uppföljning av säkerheten. För
att effektivera insamlingen och spridningen av information
startade Luftfartsverket i november 2004 ett projekt för
att göra PHI-systemet databaserat år 2005. Som
ett delprojekt kartlade Luftfartsverket i december 2004
användarnas åsikter och förbättringsförslag
efter sju års erfarenheter. Analysen har inte slutförts.
Målen för säker verksamhet på flygplatserna
och i flygtrafiktjänsten uppnåddes.
Flygpassagerarens säkerhet
Säkerhetskontrollerna av flygpassagerarna genomfördes
under året utan avkall på Europeiska unionens
och de finska myndigheternas bestämmelser. Flera effektiveringsåtgärder
gällande säkerhetskontrollerna genomfördes
enligt myndigheternas krav. Utbyggnaden av utrikesterminalen
på Helsingfors-Vanda flygplats (passagerarhallarna
för passagerare utanför Schengenområdet)
blev cirka 4 miljoner euro dyrare än beräknat,
på grund av de konstruktioner och den extra utrustning
som krävdes enligt de nya bestämmelserna om passagerare
och bagagehantering.
Trots de hårdare kraven på verksamheten har
kostnaderna för säkerhetskontrollerna kunnat hållas
skäliga enligt europeisk måttstock. Totalt kostar
säkerhetskontrollerna på de finska flygplatserna
dock nästan 17 miljoner euro per år, och den
kostnadsbaserade säkerhetskontrollavgiften per avresande
flygpassagerare är 2,71 euro, vilket internationellt
sett är förmånligt.
Förseningarna i flygtrafiken
Enligt Eurocontrol-organisationens statistik över förseningarna
i flygtrafiken försenades 5,7 % av flygen i finskt
luftrum på grund av flygledningens begränsningar
(2,8 % år 2003). Av dessa förseningar var 94
% mindre än 4 minuter. Flygledningen begränsar
i vissa situationer antalet avgående eller inkommande
flyg för att trygga ett säkert kapacitetsutnyttjande.
Av begränsningarna i Finland år 2004 var 65 %
återverkningar från andra länder och 35
% hade sitt ursprung i Finland.
Den finska flygtrafiktjänstens begränsningar
föranledde förseningar för 2,3 % av flygen
(0,2 % år 2003) och medelförseningen fördelad
på alla flyg var 22 sekunder. Orsaken till de ökade
förseningarna på grund av flygtrafiktjänsten
i Finland var att områdeskontrollen i Tammerfors i
slutet av oktober 2004 tog i bruk ett nytt flygtrafiktjänstsystem,
och då tillämpades till en början avsiktligt
en lägre hanteringskapacitet än normalt (54 %
av förseningarna).
När systemet blev inkört kunde kapaciteten stegvis
återföras till normal nivå, och då
bortföll förseningarna på grund av flygtrafiktjänsten.
Totalt sett förlöpte införandet av det nya
systemet väl. Den näst största orsaken (28
%) till förseningar var att kapacitetsgränsen
för inkommande flyg på Helsingfors-Vanda överskreds
under rusningstimmen, i kombination med banreparationen
under sommaren. Olika tekniska störningar i systemen
föranledde 11 % av förseningarna, 4 % berodde
på vädret och 3 % på underbemanning. Trots
begränsningarna till följd av de nya systemen
och reparationerna på sidobanan på Helsingfors-Vanda
är andelen försenade flyg på grund av flygtrafiktjänsten
och flygplatsernas verksamhet i Finland ungefär en
tredjedel av medeltalet i Europa. Flygtrafikens punktlighet
i Finland är god.
Luftfartsverkets effektivitet
Effektiviteten i Luftfartsverkets huvudprodukter flygplatstjänster
och flygtrafiktjänster mäts genom antalet årsverken
och producerade prestationer.
Luftfartsverkets effektivitet, mätt enligt antal passagerare
per årsverke, förbättrades år 2004
med 9,8 % från år 2003. Också antalet
flyg per årsverke förbättrades med 9,1 %.
Kostnaderna för flygplatstjänsterna – underhåll
och kapitalkostnader – ökade från år
2003 till år 2004 med 4,8 %. Ökningen berodde
på att rivningskostnader på grund av byggandet
bokfördes som kostnad samt på att reparationer
och underhåll ökat. När passagerarantalet
växte med 10,8 % sjönk prestationskostnaden per
enhet med 5,4 %. Rörelsevinsten från flygplatstjänster
sjönk med 0,7 miljoner euro.
Kostnaderna för flygtrafiktjänsten ökade
med 7,8 % från år 2003. Ökningen berodde
huvudsakligen på att det nya flygtrafiktjänstsystemet
Eurocat togs i bruk. När antalet flyg ökade med
10,1 % sjönk prestationskostnaden per enhet med 2,1
%. Rörelsevinsten från flygtrafiktjänster
förbättrades med 2,6 miljoner euro, men var alltjämt
negativ.
I Eurocontrols senaste jämförelse av kostnads-effektiviteten
inom flygtrafiktjänstsektorn år 2002 placerade
sig Luftfartsverket bland de tio mest effektiva serviceproducenterna.
I rapporten som omfattade mer än 30 Eurocontrol-länder
jämfördes kostnadseffektiviteten inom både
flygvägstjänsten och flygplatsernas flygtrafiktjänst.
En rapport baserad på uppgifterna för år
2003 blir färdig i slutet av våren 2005.
Serviceproduktionens effektivitet kan också mätas
genom en jämförelse av priserna för tjänsterna
på olika flygplatser. I dessa internationella jämförelser
placerar sig Luftfartsverket och särskilt Helsingfors-Vanda
flygplats i kategorin mest förmånliga europeiska
flygplatser.
Flygtrafikens priser och flygplatsernas servicetider
Luftfartsverkets långsiktiga prismålsättning
är att hålla prisförändringen på
en nivå som motsvarar högst 70 % av inflationen.
I början av år 2004 ändrades inte trafikavgifternas
allmänna nivå. När trafiken utvecklades
gynnsamt kunde man i början av augusti sänka undervägsavgiften
med 10 %. På sommaren stöddes också den
reguljära trafiken genom rabatter och detta stöd
kunde fortgå ända till årets slut. Med
beaktande av prisnedsättningarna var prisförändringen
för Luftfartsverkets tjänster -2,3 % år
2004.
I början av år 2004 ändrades strukturen
i flygplatsernas flygtrafiktjänstavgift så att
enhetspriserna motsvarar flygtrafiktjänstens servicenivå
på flygplatserna.
Till den högsta serviceklassen hör de flygplatser
som har flygkontrolltjänst med radarövervakning
dygnet om eller under de tider då trafiken är
som livligast. Dessa flygplatser är i regel öppna
24 timmar per dygn.
Till följande klass hör de flygplatser som erbjuder
metodbaserad inflygningskontrolltjänst i kombination
med flygplatskontroll. Här är trafikvolymen något
mind-re, men dock så livlig att det behövs separation.
Dessa flygplatser är i medeltal öppna 16 timmar
under vardagar och 15 timmar under veckoslut. Trots att
öppettiderna är anpassade till den reguljära
trafikens behov måste öppethållningen på
flygplatserna i fråga under år 2004 förlängas
betydligt under 260 dagar, till exempel på grund av
tidtabellsförändringar i sista minuten eller förseningar.
Flygplatserna i den tredje serviceklassen erbjuder flyginformationstjänst
(AFIS). Här är antalet operationer avsevärt
mindre, och i regel behövs ingen separation. Öppettiderna
är begränsade till minimum och flygplatserna kan
vara öppna några timmar i gången. I genomsnitt
var dessa flygplatser öppna 6 timmar per dygn. Även
här måste öppettiderna under mer än
150 dagar förlängas utöver den officiella
öppettiden.
Flygpassagerarnas servicenivå
Luftfartsverket mäter regelbundet den servicenivå
som flygpassagerarna tycker sig få på flygplatserna.
En undersökning görs två gånger varje
år, under vinter- och sommarsäsongen. Undersökningarna
2004 visar att servicekvaliteten på flygplatserna
har hållit god nivå (5,76 på skalan 1–7).
Resultatet är aningen sämre än år 2003
(5,81). Skillnaden saknar statistisk relevans.
De servicefaktorer som fick det bästa vitsordet var
personalens serviceattityd och säkerhetskontrollen.
Bland flygplatserna var det enligt totalbedömningen
Kajana, Ivalo, Joensuu och Helsingfors-Vanda som klarade
sig bäst. För de tre förstnämnda har
utvecklingen varit särskilt positiv. På vissa
flygplatser har byggnadsarbetena i viss mån stört
passagerarnas trivsel (bland annat Jyväskylä flygplats).
Miljömålen
Luftfartsverket var ett av de tolv verk inom kommunikationsministeriets
förvaltningsområde där ministeriet under
året lät utföra en utvärdering av miljösystemen.
Utvärderingen avsåg verksamhetssätten i
samband med miljösystemen och möjligheterna att
utveckla dem, inte egentligen miljökonsekvenserna eller
verksamhetens resultat.
Utvärderingen visade att till Luftfartsverkets starka
sidor hör miljösystemets tydliga struktur och
den egna centraliserade aktiva miljöorganisationen.
Miljö-ledningsgruppen, som sammanträder varje
månad, ansågs vara engagerad och samarbetet
mellan de miljö-ansvariga på flygplatserna bedömdes
fungera. Bland utvecklingsobjekten nämndes att miljöledningen
borde bli en del av det totala ledningssystemet, vilket
skulle vara en hjälp i resursallokeringen. En förutsättning
för utvecklande av miljösystemet ansågs
också vara att auditeringar och ledningens inspektioner
utnyttjas effektivare. Inom hela förvaltningsområdet
ansågs Luftfartsverkets organisering och resursering
av miljö-frågorna hålla god nivå,
likaså dokumenteringen och dess omfattning.
Samhällets miljöbehov realiseras kvantitativt
och kvalitativt i villkoren i flygplatsernas miljötillstånd.
Luftfartsverket fortsatte år 2004 sitt aktiva samarbete
med miljömyndigheterna. Luftfartsverket hade före
redogörelseårets slut ansökt om miljötillstånd
enligt miljöskyddslagen (86/2000) för fyra flygplatser.
Beslut om behov av tillstånd och tidtabell för
ansökan om tillstånd har fattats för sex
andra flygplatser. Det första tillståndsbeslutet
är att vänta våren 2005 för Tammerfors-Birkala
flygplats.
Diagrammer:
