Luftfartsverket Luftfartsinspektionen Arkitekturen på flygplatserna

LUFTFARTSVERKETS SERVICEMÅL ÅR 2005

I samband med behandlingen av statsbudgeten godkände riksdagen och uppställde statsrådet följande service- och andra verksamhetsmål för Luftfartsverket: Luftfartsverket skall erbjuda flygtrafiken behövlig flygplats- och flygtrafiktjänst så säkert, effektivt och ekonomiskt som möjligt.

Luftfartsverket skall sörja för att tjänsterna på dess flygplatser tillhandahålls enligt förutsättningarna för lönsam affärsverksamhet. Luftfarten skall ha goda och säkra verksamhetsförutsättningar på flygplatserna och i fi nskt luftrum och förseningarna i flygtrafiken på grund av Luftfartsverket skall vara så små som möjligt. Luftfartsverkets flygplatser och flygtrafiktjänstsystemet i Finland upprätthålls och utvecklas som en helhet och enligt företagsekonomisk efterfrågan på tjänsterna. Flygplats- och flygtrafiktjänsterna skall internationellt vara pris- och kvalitetsmässigt konkurrenskraftiga. Luftfartsverkets resultatmål före bokslutsdispositioner är 19,1 miljoner euro.

Kommunikationsministeriet gav Luftfartsverket i uppgift att för egen del se till att säkerhetsberedskapen i luftfartens infrastruktur upprätthålls och utvecklas och att delta i utvecklandet luftfartssektorns krisberedskap inom ramen för Natos kompanjonskapsprogram på det sätt som närmare avtalas med kommunikationsministeriets beredskapsenhet. I fråga om detta mål kan det konstateras att en företrädare för Luftfartsverket har deltagit i sammanträdena kring denna fråga och rapporterat om dem till kommunikationsministeriet. Kommunikationsministeriet uppställde också egna verksamhetsmål för Luftfartsinspektionen vid Luftfartsverket för år 2005. Luftfartsinspektionen har lämnat en separat rapport om dessa mål till kommunikationsministeriet.

Flygplats- och flygtrafiktjänstens säkerhet

Bättre anmälningsaktivitet
År 2005 rapporterades vid Luftfartsverket för flygtrafi ktjänstens del sammanlagt 924 avvikelser och iakttagelser, av vilka 281 var anmälningar enligt myndighetskravet och gällde hela luftfarten. Medelantalet anmälningar var 77 avvikelse- och iakttagelseanmälningar per månad, variationsintervallen var 42–109. Den livligaste rapporteringsmånaden var juni, den lugnaste var december. Till myndigheten anmäldes i medeltal 23 fall per månad, variationsintervallen var 12–39. Flest anmälningar gjordes i september, minst var antalet i december.

Jämfört med tidigare år har antalet anmälningar ökat. Jämfört med nivån år 2003 var ökningen 46 %, vilket visar på en gynnsam utveckling i rapporteringsaktiviteten, vilket också var målet.

Startbaneomgivningens säkerhet i fokus
Under hela året fram till slutet av december hade totalt 107 fall av startbaneavvikelser rapporterats, av vilka 77 gällde avvikelser i startbanesäkerheten (RI) och 30 andra risker i startbanesäkerheten (RSO). Trots att en stor del av fallen av risk i startbanesäkerheten inte berodde på Luftfartsverket anser Luftfartsverket att utvecklingen är oroande och har vidtagit olika åtgärder för att förbättra startbaneomgivningens säkerhet, bland annat har effektivare övervakningsmekanismer och arbetsmetoder införts.

• RI (Runway Incursion) = avvikelse i startbanesäkerheten; vilken händelse som helst på flygplatsen där ett luftfartyg, ett fordon eller en person i strid med bestämmelserna befi nner sig på det skyddade området avsett för luftfartygens landningar och starter (ICAO ändring 25.11.2004).

• RSO (Runway Safety Occurrence) = någon annan händelse som äventyrat startbanesäkerheten, exempelvis ett djur eller ett föremål på startbanan eller innanför det stängslade området (inhemsk tilläggsklassifi cering).

Inverkande faktorer
I klassifi ceringen av fallen används bland annat den av den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) godkända så kallade SHEL-modellen som beskriver mänskliga faktorer. Enligt modellens klassifi cering bidrog följande faktorer till avvikelserna år 2005 (fördelningen i procent inom parentes): luftfartygets agerande (35 %), teknik (26 %), kommunikation och samarbete (21 %), arbetsmetoder och förmedling av flyginformation (13 %) samt individers agerande (5 %).

Utbildningen i frågor som gäller mänskliga faktorer har getts betydligt större plats i flygtrafiktjänstens olika utbildningsprogram. Också forskningen gällande mänskliga faktorer har breddats och det nationella och internationella samarbetet har intensifierats.

Den snabba teknologiska utvecklingen och de ökande allmäneuropeiska kraven medför under de närmaste åren stora utmaningar när det gäller utvecklandet av arbetsmiljön och arbetsmetoderna.