Buller från flygplan

Flygplanens buller har minskat väsentligt tack vare utvecklingen av motortekniken och flygmetoderna.

De nya jetmotorerna är tystare än tidigare och deras energieffektivitet är bättre än tidigare. I synnerhet på korta rutter använder flygbolagen ofta propellerflygplan, som i allmänhet är tystare än jetflygplan.

Hurdant är bullret från flygplan?

Buller från flygplan är motorbuller och aerodynamiskt buller. Motorbullrets nivå beror på motorns storlek och typ samt av den effekt som används.

Styrkan på det aerodynamiska bullret beror på flygplanstypen, konfigurationen enligt flygfasen, såsom inställningen av landningsställ och vingklaffar, samt flyghastigheten. Vid start har motorbullret stor betydelse, men vid landning ökar andelen aerodynamiskt buller utöver motorbullret.

Vilka metoder används för att kontrollera bullret från flygplan?

Buller från flygplan kontrolleras med hjälp av

internationella bullerbestämmelser
utveckling av flygplans motorteknik och aerodynamik
planering av användningen av landningsbanor och flygrutter
planering och användning av flygmetoder – bland annat gröna landningar
planering av markanvändningen

Flygplansflottan omfattas av internationella bullerbestämmelser, och tack vare den allmänna tekniska utvecklingen är de nya maskinerna betydligt tystare än de gamla.

Genom planering av principerna för användning av landningsbanor och flygrutter styrs trafiken till de minst bebodda regionerna inom ramen för flygsäkerhetsvillkoren. Startrutterna har planerats tillsammans med Fintraffics flygtrafiktjänst så att tätbebyggelse i så stor utsträckning som möjligt undviks, medan rutten vid landningar däremot bestäms av landningsbanans riktning.

Vi har ett nära samarbete med de kommuner inom flygplatsernas och flygrutternas influensområde för att man vid planläggningen av nya bostadsområden kan beakta om de finns i eller i omedelbar närhet av eventuella bullerområden. Huvudsyftet är att så få människor som möjligt ska bo i ett område som påverkas av flygplansbuller.

Vad innebär en grön landning?

Med gröna landningar eller kontinuerlig sjunkprofil avses inflygning av ett flygplan under optimala förhållanden från marschhöjden till landningsbanan, så att flygplanet kontinuerligt minskar höjden. Genom att använda metoden minskar utsläppen och bullret på cirka 10–20 kilometers avstånd från banan.

Det väsentliga med tanke på minskningen av utsläppen är att man på rätt sätt placerar inledningen av minskningen av den kontinuerliga flyghöjden.

Med tanke på bullerminskningen ligger tyngdpunkten för optimeringen av inflygningsmetoden på cirka 8–20 kilometers avstånd från landningsbanan. På dessa avstånd är de flygplan som närmar sig flygplatsen ofta oundvikligen ovanför tätbefolkade områden, och flygplanet flyger redan på låg höjd.

Flygtrafikledningen möjliggör en grön landning och piloten utför den. För att metoden ska kunna genomföras från marschhöjd till landningsbanan krävs samordning mellan olika flygtrafikledningsenheter och inom enheterna. Samordningen är aktiv ända fram till grannländernas luftrum.

Bullerutredningar och bullermätningar

Vi gör bullerutredningar för uppföljning av bullersituationen och planering av markanvändningen i kommunerna. I bullerutredningarna granskas kalkylmässigt spridningen av buller från flygplan på faktiska eller planerade flygrutter och på basis av flygtrafikmängderna. I utredningarna räknas de genomsnittliga ljudnivåerna för flygbuller på lång sikt och med dem producerar vi bullerområdeskartor.

Bullermätningar ger mer information om buller lokalt

Genom bullermätningar produceras information för bullerutredningar. Resultatet av bullermätningen ska kombineras med data från ett flygplan som finns i närheten. Vi gör kontinuerliga bullermätningar vid nio fasta bullermätningsstationer på Helsingfors-Vanda-området och kortare mätperioder vid mobila bullermätningsstationer. Enligt bestämmelserna om miljötillstånd utför Finavia mätningar i samarbete med lokala miljömyndigheter på alla sina flygplatser och rapporterar dem enligt kraven i miljötillståndet.

Resultaten av den kontinuerliga bullermätningen på Helsingfors-Vanda rapporteras i flygbulleröversikterna (på finska).

Resultat av kortvariga bullermätningar (på finska).

Hur beskrivs spridningen av flygbuller?

Fördelningen av flygbullret beskrivs med hjälp av bullerområdeskartor.Kartorna visar med konturkartor de områden där en viss, i genomsnitt lika hög bullernivå överskrids på årsbasis. Kurvorna liknar höjdkurvor på vanliga kartor. Bullerkurvorna baserar sig på faktiska rutter och datorberäkningar.

Bullret är en logaritmisk storhet med decibel (dB) som enhet. När bullerenergin fördubblas, till exempel om antalet flygningar fördubblas, ökar medelljudnivån med 3 dB. När bullerenergin tiofaldigas, till exempel om antalet flygningar tiofaldigas, ökar medelljudnivån med 10 dB.

Flygbullerområde 2019 Helsingfors

Vad betyder Lden?

För att beskriva bullret från flygplan används ett nyckeltal som kallas dag-kväll-natt-nivå. Den förkortas till Lden och beskriver det viktade medelvärdet av bullerenergin under ett dygn (24 timmar) (medelljudnivå, ekvivalentnivå).

Bullret under kvällstid (kl. 19–22) viktas med +5 dB.
Bullret under nattetid (kl. 22–07) viktas med +10 dB.

Viktningen används för att ta hänsyn till bullrets störningsförmåga under kvälls- och nattetid.

Lden-bullernivån beskriver hur bullret fördelar sig i olika områden under en lång tid, vanligen ett år. Det beskriver alltså inte situationen för ett enskilt dygn, och framför allt inte situationen för en viss tidpunkt. De överflygande flygplanens momentana buller är större än den genomsnittliga bullernivå som beskrivs med Lden-nyckeltalet. I Finland används flygbullernivån Lden 55 dB som riktvärde vid planeringen av bostadsområden.