På Helsingfors-Vanda flygplats återvinns vatten som innehåller antifrysmedel

Av säkerhetsskäl ska snö och is avlägsnas från flygplanets yta och bildandet av ny is ska förhindras innan flygplanet startar. På uppställningsplattan på Helsingfors-Vanda flygplats samlar man in vatten som innehåller propylenglykol och som bildas vid antifrys- och avisningsbehandling av flygplan.

På den plats där flygplanen behandlas samlar man in det koncentrerade glykolvattnet med sugbilar. Uppställningsplattan är anslutet till ett spillvattenrör, genom vilket glykolhaltigt vatten som utspätts med regnvatten styrs till vattenreningsverket. Snö som innehåller glykol förs till snödeponier som utrustats med avlopp och därifrån leds smältvattnet till ett spillvattenrör. Glykolvatten som samlats in med sugbilar används för energiproduktion genom rötning eller som kolkälla i vattenreningsprocessen.

Avlägsna avisningsområden effektiviserar avisningen

År 2008 införde Helsingfors-Vanda flygplats det första avlägsna avisningsområdet som betjänar flygplan som avgår i första hand i avgångsriktningen (landningsbana 3 mot sydväst = 22R). På området är det möjligt att behandla 5 flygplan samtidigt. I optimala situationer är flygplanet i luften redan 3 minuter efter glykolbehandlingen.

Det andra avlägsna avisningsområdet ligger i den sydvästra änden av landningsbana 1 och betjänar flygplan som avgår från landningsbana 1 (04R) mot nordost. Området har behandlingsplatser för 6 avgående flygplan.

Avisnings- och antifrysbehandlingar utförs även framför terminalerna på vissa ståplatser som är anslutna till ett spillvattenavlopp.

Behandling av vatten på landningsbana 3

Miljöbyggandet hade en viktig roll under byggprojektet på landningsbana 3. Under landningsbanan finns Päijänne-tunneln som leder rent råvatten till hela huvudstadsregionen. Dessutom är en del av landningsbanan belägen på ett område där grundvatten bildas. Landningsbankonstruktionerna i anslutning till dessa områden har gjorts vattentäta.

På det vattentäta området under trafikområdena har det byggts sprängstensbankar där det avrinningsvatten som uppkommer på den tredje landningsbanan och som innehåller halkbekämpnings- och antifrysmedel absorberas. Halkbekämpnings- och frostskyddsmedel bryts ned biologiskt i sprängstensbankarna, varefter det renade avrinningsvattnet leds till diken i närmiljön.

Bankbassängernas funktion har förbättrats genom att man byggt återvinningsrör och ejektorer med vilka en del av vattnet kan återvinnas och luftas. Vattnet sprids ut i sumpmarken mellan landningsbanorna. Genom vattenspridningen oxideras vattnet ytterligare och en del av den biologiska belastningen avlägsnas innan vattnet rinner ut i det dike som leder bort från flygplatsen.

Luktolägenheter orsakade av avrinningsvatten från flygplatsen

Trots insamlingsåtgärderna kommer en viss mängd antifrysmedel från flygplatsen in i ytvattnen i närområdet. Luktolägenheterna i avloppsdiken beror på de ämnen som används för antifrys- och avisningsbehandling och som sprids tillsammans med avrinningsvatten. Marktjänstbolagen använder varmt vatten och propylenglykol för att avlägsna och förhindra is. Ämnet bryts lätt ned i naturen, men när det bryts ned förbrukar det syre och luktar.

Finavia övervakar regelbundet vattenkvaliteten i diken

Finavia har genom sina åtgärder klart kunnat minska den luktolägenhet som tidigare förekommit i Kallbäcken i Vanda och under de senaste åren har lukt inte längre förekommit nästan alls. En förbättring av situationen har också konstaterats i VTT:s luktundersökningar av avloppsdiken på flygplatsen.

Finavia har deltagit i saneringen av Kallbäcken och andra bäckar i Vanda i samarbete med Vanda stad.

Formiater används för halkbekämpning

Formiat är det minst miljöbelastande av de halkbekämpningsmedel som finns på marknaden. Det innehåller inte heller näringsämnen som eutrofierar vatten.

Finavia sköter halkbekämpningen på landningsbanor

Marktjänstbolagen å sin sida sköter antifrysning och avisning av flygplan.