Hoppa över navigering

Vinterunderhåll av landningsbanor är som en noga inövad dans – så sköter Finavia om sitt snökunnande året runt

Article published
28.10.2022 kl 09:10
kiitotiet snowhow
I årtionden har Finavia sett till att flygplatserna fungerar i nästan alla väder. Det kan bara göras med noga inövade mönster, sömlöst samarbete och järnhård yrkeskunnighet.

I ett land där vintern varar i nästan ett halvt år måste flygplatserna vara beredda att möta alla slags väderförhållanden, från underkylt regn till snöstormar, för att upprätthålla bästa möjliga kapacitet på landningsbanorna.

– Vårt mål är säker och smidig flygtrafik under alla väderförhållanden och alla årstider. För det behövs vårt världsberömda snökunnande eller snowhow, säger Jani Elasmaa, Finavias ansvariga chef för funktionerna på landningsbanorna och plattan.

Det är ingen slump att Finavias snökunnande är unikt på global nivå. Snökunnandet omfattar bland annat slungning, plogning och borstning av snö samt halkbekämpning av landningsbanor med så miljövänliga kemikalier som möjligt.

– Vi här i Norden är vana vid snöiga och isiga vintrar. Snökunnandet är emellertid ett resultat av yrkeskunnighet, övning, samarbete och sisu som utvecklats under årens lopp, säger Pyry Pennanen, underhållschef på Helsingfors-Vanda flygplats.

Ingen soloåkning i vinterarbete

Det krävs ett smidigt samarbete mellan hundratals experter för att till exempel de flera kilometer långa landningsbanorna på Helsingfors-Vanda kan hållas i gott skick även mitt i vintern. Kontinuerlig dialog mellan flygtrafikledningen och underhållet är särskilt viktig.

– Arbete på ett flygtrafiksområde måste vara väldigt organiserat, och där man kan inte handla efter eget tycke. Därför är det viktigt att flygtrafikledningen och underhållet hela tiden är medvetna om vad den andra gör, säger Pennanen.

Samspelet lyckas bäst genom att använda väldefinierade och inövade borstningsmönster, enligt vilka snö plogas och halka bekämpas på landningsbanorna.

– Borstningsmönstren är ett slags kartor över snöplogarnas exakta rörelser. De gör det möjligt för flygtrafikledningen att veta var underhållsfordonen befinner sig när som helst, upp till 75 minuter i förväg. Enligt detta planerar de trafiken och ger arbetsro för underhållet. Det är som en noga inövad dans.

Sådana exakta och krävande mönster skulle inte vara möjliga utan Finavias entreprenörer och de cirka 130 vinterarbetarna som har tiotals års erfarenhet av vinterarbete. För dem är snökunnandet en fråga om stolthet och ära.

– När en ordentlig snöstorm bryter lös har alla en tydlig vision om vad de ska göra. Attityden är som bäst när vädret är som värst.

Framförhållning är det viktigaste

Även på vintern måste man hålla ett öga på framtiden. Finavia förutser ständigt väderförändringar och planerar åtgärderna därefter. Meteorologiska Institutet, som tillhandahåller aktuell och korrekt information om väderfenomen som påverkar flygtrafiken, är till särskilt stor hjälp i detta.

– Vi informeras i god tid till exempel om när en större snöstorm kommer att drabba oss. Så kan vi tillsammans med underhållet, flygtrafikledningen och flyg- och marktjänstföretagen se till att vi har tillräckligt med människor på jobbet och att det är klart för alla vad de ska göra, säger Pennanen.

Ibland blir vädret ändå överväldigande och flygtrafiken till flygplatsen måste tillfälligt avbrytas. Då måste stora beslut fattas snabbt.

– Säkerhet är det allra viktigaste. Därför måste vi också ha mod att säga om vädret är för dåligt och det inte är säkert att bedriva flygverksamhet. Vi underrättar alla berörda om situationen tidsenligt.

Framförhållningen är inte begränsad till vintersäsongen. Förberedelserna för nästa vinter börjar så snart den föregående är över.

– I det här jobbet måste man alltid tänka sex månader framåt. Förberedelserna för nästa säsong inleds redan i maj med underhåll av maskiner och rekrytering och utbildning av människor.

Metoderna utvecklas men innehållet förblir detsamma

Finavias snökunnande har utvecklats under årens lopp, särskilt när det gäller metoderna.

– Vi har byggt upp ett systematiskt och reproducerbart arbetssätt så att även större områden kan städas upp i god tid. Det innebär bättre borstmönster och organisering av skift.

Innehållet i arbetet har ändå inte förändrats särskilt mycket.

– Väderprognoserna har blivit bättre och maskinerna är större och effektivare. Arbetet är ändå lika tufft och mekaniskt som tidigare.

Resa