Åbos luftfartshistoria började 1925 när en flyghamn öppnades i Åbo skärgård, på Runsala. År 1935 öppnades Finlands första civila flygplats i Artukais. Den nuvarande flygplatsen blev klar 1955 och fortsätter att bidra till Åbos roll i Finlands luftfartshistoria.
Juha Aaltonen, som har varit chef för Åbo flygplats sedan 2010, ser med värme tillbaka på sin karriär på Finavia och sina år på Åbo flygplats.
"Mina år på Åbo flygplats har inneburit många fantastiska stunder, och det är ett stort nöje att fira detta jubileum tillsammans med passagerarna och hela flygplatsens personal. Personalen på Åbo flygplats utför dagligen ett viktigt arbete för flygtrafiken och smidiga resor. Sammanhållningen på flygplatsen är också god, och många Finaviamedarbetare arbetar här i många år", berättar flygplatschef Juha Aaltonen.
Från Runsala till Artukais
Runsala flyghamn öppnade 1925 vid havet, på en ö omgiven av vackra trävillor. Flyghamnen betjänade sjöflygplan fram till 1935. Från Runsala flög man både till Mariehamn och Stockholm. Förbindelserna var viktiga för passagerarna, men även för posten och övrig frakt. Passagerarna betjänades av en charmig villa i närheten av stranden som fungerade som stationsbyggnad. Även om Finland hade – och fortfarande har – många vattenområden som lämpar sig för sjöflygplan, var det uppenbart att man var på väg mot en luftfart där man landade på land, precis som i Sverige.
Bild: Finlands Flygmuseum
Redan under den tid som Runsala flyghamn var verksam uppmärksammade stadsfullmäktige i Åbo flygtrafikens utveckling. Man beslöt att bygga en landflygplats i Åboregionen, som ursprungligen var tänkt att bli en fortsättning på Runsala flyghamn vid kusten. Samtidigt utvecklades flygplanen snabbt och blev tyngre, så den mjuka marken på Runsala var inte lämplig för ändamålet. Artukais gårds område valdes i stället som plats för den nya landflygplatsen. Arbetsledarens bostadshus i funkisstil löstes in och blev stationsbyggnad. De öppna fälten utanför gården röjdes och gjordes till område för landningsbanor. Flygplatsen hade totalt åtta landningsbanor, varav fyra var belagda med vibrerad betong och fyra med grus. Artukais flygplats invigdes i september 1935. Den var Finlands första landflygplats för civil luftfart fram till 1955.
Ruskotiden
Söndagen den 24 april 1955 flyttade all regelbunden flygtrafik från Artukais till Åbo nya flygplats vid vägen mellan Åbo och Rusko. Rusko flygplats svarade på ett utmärkt sätt på luftfartens snabba tillväxt genom att erbjuda moderna ramar för de ökande passagerarantalen och fraktmängderna. Den nya flygplatsen invigdes högtidligt den 8 september 1955.
Allmänflyget blomstrade på 1960-talet, vilket även syntes på Åbo flygplats. Särskilt de två flygskolorna på flygplatsen bidrog till en livlig verksamhet. Jetmotorerna kom till Åbo redan 1959 då SAS Caravelle-flygplan gjorde flera landningar på flygplatsen under skolflygningar. Den 1 april 1964 gjorde samma flygbolag den första reguljära flygningen från Åbo till Köpenhamn. Reguljär jetflygtrafik inleddes 1966 på rutten Helsingfors–Åbo–Köpenhamn.
Bild: Finlands Flygmuseum
Åbo flygplats har under årens lopp utvecklats för att möta flygtrafikens föränderliga behov. Flygplatsens landningsbana förlängdes år 1989 från 2 000 meter till 2 500 meter. Detta skapade möjlighet för alla luftfartyg att flyga till Åbo flygplats. Förlängningen av landningsbanan gjorde det också möjligt att använda Åbo fullt ut som reservflygplats för Helsingfors-Vanda flygplats.
Dessutom har passagerarterminalen byggts ut tre gånger. På 1990-talet byggdes en fraktterminal på flygplatsen, och den blev en viktig port för export ut i världen. I takt med att fraktverksamheten ökade ytterligare byggdes en andra fraktterminal 2003. Numera är Åbo flygplats en av de livligaste i Finland, både vad gäller antalet passagerare och mängden fraktgods.
Mångsidiga förbindelser och kundorienterad service
Åbo flygplats ligger alldeles nära staden, så det är kort väg till olika tjänster. Från flygplatsen går både direkta reguljärflyg till Europas storstäder och semesterflyg till söderns värme. Flygen från Åbo till Helsingfors ger också resenärerna tillgång till hela Helsingfors-Vandas omfattande utbud av flyg till hela världen.
”Åbo flygplats för världen närmare invånarna i Åbo och hela sydvästra Finland. Åbo har goda förbindelser till många europeiska städer, och det är viktigt att regionens invånare och företag utnyttjar de befintliga flygförbindelserna”, fortsätter Aaltonen.
Åbo flygplats har fått erkännande för sin utmärkta verksamhet och service, och Finavia har utsett den till Årets flygplats tre gånger: åren 2003, 2011 och 2018. Utmärkelserna vittnar om flygplatsens långsiktiga arbete och förmåga att uppfylla luftfartens krav på en hög nivå.
Bild: Finlands Flygmuseum
Luftfarten och dess verksamhetsmiljö förändras ständigt, vilket kräver att flygplatserna kan förnya sig och svara på nya utmaningar. Bakom framgången på Åbo flygplats ligger en kunnig och engagerad personal, som Aaltonen tackar varmt.
"Personalen på Åbo flygplats är mycket sakkunnig och har en verklig vilja att göra och utveckla flygplatsens verksamhet ytterligare. Jag vill tacka vår egen personal och flygplatsens övriga aktörer för deras mycket goda och målmedvetna samarbete för Åbo flygplats nu och i framtiden", säger Aaltonen i vår intervju med anledning av jubileumsåret.
Läs mer om Finavias historia och dess flygplatser här.
Läs mer om Turkus flygförbindelser på flygplatsens webbplats.
Huvudbild: Finlands Flygmuseum
