Finavia ansvarar för sin egen verksamhet och sina utsläpp och har i egenskap av flygplatsoperatör ett delansvar för miljökonsekvenserna av de verksamheter som bedrivs på flygplatsen.

  • Flygtrafiken är kollektivtrafik som belastar miljön på samma sätt som andra trafikformer. I Finland följs utsläppen och energiförbrukningen inom alla trafikformer upp årligen. Utsläppsberäkningssystemet LIPASTO som upprätthålls av VTT kommer att ersättas med utsläppsberäkningssystemet LIIKE under 2025.
  • Globalt sett har internationella bestämmelser och avtal en central roll i åtgärderna för att minska luftfartens utsläpp och energiförbrukning. De gränsvärden för avgaser som fastställts för flygplan tvingar också flygindustrin att tillverka teknik med lägre utsläpp. Som en föregångare bland alla trafikformer deltar flygtrafiken i EU:s utsläppshandel sedan ingången av 2012. Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO har utvecklat utsläppskompensationssystemet CORSIA (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation) som gäller internationella flygningar. Målet är att begränsa flygtrafikens växande CO₂-utsläpp genom att hålla dem på 2020 års nivå.
  • Europeiska unionens ReFuelEU Aviation-förordning kommer i framtiden att kräva att leverantörer av flygbränsle blandar konventionellt fotogen med en gradvis ökande andel förnybara bränslen med låga utsläpp, från två procent år 2025 till 70 procent år 2050.

Flygplatser kan ha flera olika utsläppskällor

Energiförbrukningen för jetflygplan halverades

Flygbolagen spelar en central roll i att minska utsläppen från luftfarten, eftersom de köper in materiel och väljer de senaste, utsläppssnåla och energieffektiva flygplansmodellerna. Moderna flygplan är betydligt mer bränslesnåla än tidigare.

  • Jetflygplanens energiförbrukning och utsläpp per passagerare är idag cirka hälften av 1970 års nivå. Tack vare ny motor- och aerodynamikteknologi har bränsleförbrukningen per passagerare och hundra kilometer minskat med upp till 70 %. Moderna breda långdistansflygplan förbrukar i genomsnitt cirka 2,5–3 liter bränsle per hundra passagerarkilometer. På kortare sträckor är förbrukningen cirka 3–5 liter per hundra personkilometer. Långdistansflygningar är fortfarande relativt sett effektivare och har lägre utsläpp än kortdistansflygningar.
  • Turbopropplan är det mest energieffektiva alternativet på inrikesflyg. Ungefär hälften av rutterna inom Finland flygs fortfarande med moderna turbopropplan, såsom ATR-72. Vid full last förbrukar flygplanet endast 2,5–3 liter bränsle per hundra personkilometer – till och med mindre än de flesta personbilar.
  • Flygandet har blivit allt renare ur den enskilda passagerarens perspektiv, men den totala ökningen av flygtrafiken ökar ändå de globala utsläppen. Användningen av biobränslen blir allt vanligare, och även elektriska och vätgasdrivna lösningar utvecklas för branschen. Dessutom strävar man efter att styra utsläppen med ekonomiska medel, till exempel med hjälp av utsläppshandel och skyldigheter att använda hållbara bränslen.

En stor del av Finlands inrikesflyg flygs med turbopropplan.

Utsläpp och luftkvalitet på flygplatser

Enligt miljölagstiftningen har Finavia skyldighet att känna till verksamhetens miljökonsekvenser. Till de ärenden som årligen ska följas hör bland annat utsläpp på flygplatser. Inom flygplatsområdet orsakas utsläpp i luften av flera olika verksamheter och aktörer, såsom flygtrafiken, marktrafiken på flygplatsområdet, biltrafiken på landtrafikområdet samt flygplatsens egna reservkraftverk och värmeanläggningar.

  • Finavia uppskattar utsläppen från flygplan på flygplatser enligt den internationellt definierade landnings- och startcykeln (LTO). I beräkningen ingår utsläpp från start, landning och tillhörande taxningar upp till 3 000 fot (915 meter). Detta innebär, när det gäller stora passagerarflygplan, utsläpp i stigande riktning på cirka sex kilometers avstånd från flygplatsen och i nedåtgående riktning på cirka 18 kilometers avstånd från flygplatsen. Beräkningen baseras på ICAO:s manual Airport Air Quality (Doc 9889 ).
  • Finavia utreder också utsläppen från sin egen markutrustning på basis av de bränslemängder som skaffats på flygplatserna. Vid beräkningen av utsläpp tillämpas uppgifter om utsläpp per enhet för personbilar, skåpbilar och lastbilar.
  • De totala utsläppen och bränsleförbrukningen på flygplatserna från Finavias markutrustning och flygplan under LTO-cykeln publiceras årligen i årsberättelsen.
  • Som en del av vår beräkning av koldioxidutsläppen beräknar vi även utsläpp som orsakas av värdekedjan, det vill säga så kallade scope 3-utsläpp i enlighet med GHG-protokollet. Av värdekedjans utsläppskällor är flygtrafiken (flygplanens bränsleförbrukning) den mest betydande.

I utsläppsberäkningen enligt LTO-cykeln beaktas även utsläpp under flygplanens starter och landningar.

Koldioxidutsläpp från Finavias egen verksamhet

Finavia deltar i flygplatsorganisationen Airport Council Internationals (ACI) internationella program för hantering av koldioxidutsläpp, Airport Carbon Accreditation (ACA). ACA är det internationella flygplatssamfundets svar på stävjandet av klimatförändringen.

Av Finavias flygplatser deltar fyra flygplatser i Lappland (Rovaniemi, Kittilä, Ivalo, Kuusamo) i ACA-programmet som gruppen ”Lapland Airports”, och dessutom deltar Helsingfors-Vanda flygplats. De övriga flygplatserna i nätverket fungerar enligt programmets principer, även om de inte är ackrediterade i ACA-programmet.

ACA-programmet har totalt sju nivåer:

  • Nivå 1: Mapping
  • Nivå 2: Reduction
  • Nivå 3: Optimisation
  • Nivå 3+: Neutrality
  • Nivå 4: Transformation
  • Nivå 4+: Transition
  • Nivå 5: NetZeroCarbon

Flygplatsgruppen Lapland Airports och Helsingfors-Vanda flygplats har uppnått ACA-programmets nettonollutsläppsnivå (Nivå 5 – NetZeroCarbon). Resten av flygplatsnätverket kommer att nå nettonollutsläppsnivån före slutet av 2025.

Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och upprätthålla en låg utsläppsnivå vidtas kontinuerligt. Finavia beräknar och rapporterar flygplatsnätverkets koldioxidutsläpp minst årligen i samband med årsberättelsen.

I programmet Airport Carbon Accreditation deltar 301 flygplatser i Europa, genom vilka cirka 80 % av hela kontinentens flygpassagerartrafik passerar. Globalt deltar över 600 flygplatser runt världen i programmet.

Mätningar av luftkvaliteten

Helsingfors-Vanda flygplats har sedan 2012 varit med i ett program för uppföljning av luftkvaliteten i huvudstadsregionen som samordnats av Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Vi övervakar kontinuerligt kväveoxidhalten i flygplatsens omgivning med passiva uppsamlare vid fem olika mätpunkter. Som en del av HRM:s uppföljningsprogram för luftkvalitet genomförs dessutom kontinuerliga mätningar på en cirkulerande mätstation under vissa år (kontinuerliga mätningar på en cirkulerande mätstation genomfördes åren 2007, 2017 och 2022). Nästa mätår är 2027.

Även mängden landtrafik påverkar luftkvaliteten lokalt.

Utifrån de luftkvalitetsmätningar som gjorts kan man konstatera att de viktigaste faktorerna som påverkar luftkvaliteten på flygplatsområdet är trafiken till och från flygplatsen, flygplatsens markutrustning, flygplanens utsläpp samt i viss mån även fjärrtransport av småpartiklar. Förnyelsen av bilbeståndet och de nya utsläppsnormerna i kombination med elektrifieringen av kollektivtrafiken (inkl. närtrafikens bussar) samt förbättrad väghållning har lett till att luftkvaliteten på flygplatsens trafikområden och i deras omedelbara närhet har förbättrats på lång sikt. Detta syns på lång sikt till exempel som en minskning av halterna av partiklar och småpartiklar som andas in.

Även kväveoxidhalterna som främst kommer från avgaser har minskat på flygplatsområdet. De uppmätta halterna för de vanligaste föroreningarna ligger på samma nivå som i Dickursby i Vanda. För andra nätverksflygplatser kan man anta att luftkvalitetseffekterna är betydligt mindre på grund av deras betydligt lägre antal passagerare och operationer.

Årsmedelvärdena för kväveoxider i passiva insamlarmätningar på Helsingfors-Vanda flygplats trafikområde åren 2012–2024

På flygplatser och i deras omedelbara närhet kan man vid lämpliga väderleks- och vindförhållanden observera lukter som orsakas av flygfotogen som avdunstat i luften vid tankning av flygplan eller av kolväten som uppstått som reaktion vid förbränning av flygfotogen. En person kan känna en sötaktig lukt av bränsle även om halten av kolväten i luften är så låg att den inte medför olägenheter eller risker för hälsan.

Allmän information om luftföroreningar och luftkvalitet finns till exempel på webbplatsen för Helsingforsregionens miljötjänster, på sidan Luftkvalitet och klimat.